Krukmakeriet kom till bygden med Nils Nilsson som slog sig ner på föräldrarnas gård Stortorpet efter att har gjort sin gesällvandring ner genom Sverige och Danmark. Han vistades även en tid i Arboga.
Har var då utbildad kakelugnamakare, som ansågs vara lite finare än en vanlig krukmakare.

De av Nils söner som stannade kvar att istället för en amerikabiljett få hjälp att bygga en verkstad. Äldste sonen Johan byggde då sin verkstad på Övre Stortorpet, den byggnad som museet finns i nu.

Samuel i keps på sin konfirmation omkring 1912.

Johans yngste son Samuel blev den tredje generationen krukmakare i släkten och han tog senare över efter fadern.